Polen - ytterligare ett steg i vårt projekt att lära känna den östra delen av Europa

Kulturhuset i Warsawa Kulturhuset i Warsawa

Vi har rest mycket i världen, inte minst  i Europa. Men det återstår många länder i den östra delen. Hittills har vi besökt de baltiska staterna och Ungern. Denna sommar bestämde vi oss för Polen. Jag har varit där tre gånger tidigare, men kände ändå att det återstod mycket. Vi startade vid lunchtid och satte målet mot Karlskrona. Därifrån går "min" färja Stena Vision till Gdynia. Under min landshövdingetid i Blekinge fick jag äran att bli gudmor till denna nyrenoverade färja. Cermonin inleddes med att jag fick åka med Janne Flash i en racerbil in mot färjan. Den snurrade och snurrade. Var faktiskt lite läskigt. Något yr i huvudet gick jag sedan och slängde champagneflaskan mot båten. Allt gick bra. Sedan var det lunch och jungfruresa under närvaro av Dan Sten Olsson och linjechefen Niclas Mårtensson. Mitt porträtt hänger i fartyget och jag gick naturligtvis där och kollade.
 

Jag framför mitt "gudmorsporträtt"
Jag framför mitt "gudmorsporträtt"

Väl framme i Gdynia tog vi den utmärkta motorvägen ner till Warsawa och checkade in på Europeiske/Raffles hotell. Ett av de bästa vi bott på. Bra service, toppenrum och den bästa frukostmenyn. Så ut på stan och söp in atmosfären. Warszawa blev ju i princip helt förstört under andra världskriget. Mycket är uppbyggt precis som det såg ut innan, t ex hela den gamla staden. Där står Sigismund III Vasa (1566-1632) staty. Han var kung av Polen, storfurste i Litauen och även kung av Sverige 1592-99. Intressant att Polen och Sverige delat kung.

Sigismund III Vasa står staty i Warszawa
Sigismund III Vasa står staty i Warszawa

Som vanligt gjorde vi en tur med en personlig guide. Man får ut så mycket mer av historia och personliga erfarenheter. Vi besökte kungaparken, Royal Lazienki Museum, Judiska museét med sin form av "röda havet som delade sig" samt muséet som skildrar Warsawaupproret. Äldre historia och relativ närtid. Det som hela tiden slår en är hur mycket polackerna fått ta sig igenom.

Men vad vore Warszawa utan Chopin? Självklart gick vi och lyssnade på en konsert med hans fantastiska pianomusik. Men hör även befolkningens egen sång för att inte glömma sin kamp för oberoende och frihet. Otroligt gripande.
Klicka på IMG filen nedan.

I denna sal spelade Chopin själv vid tretton års ålder
I denna sal spelade Chopin själv vid tretton års ålder

Här slutar jag beskrivningen av vår vistelse i Warszawa. Återkommer med Krakow och Auschwitz.

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln